Negerbollar eller Chokladbollar?
Det uppstod häromdagen en liten diskussion om huruvida det är okej att säga negerboll eller inte. Personligen har jag aldrig ens ätit negerbollar, helt enkelt av den anledningen att det i vår familj alltid har hetat kokosbollar.
Jag skulle heller aldrig kalla en mörkhyad människa för neger, lika lite som jag skulle kalla en ljushyad människa för arier. Jag har inte det behovet. Människor är människor. En del är ljusa och en del är mörka och en del är där emellan.
En hel del människor tycker i alla fall att det är okej att säga neger och negerboll för så har det alltid hetat och det finns inget negativt i det.
Det finns dock många som tar illa upp av ordet neger, oavsett om användaren av ordet lägger några negativa värderingar i det eller inte. Med tanke på det borde det inte vara särskilt svårt att säga chokladboll i stället.
Klicka gärna här för att läsa mer om detta.
Semester - vad är det?
Det är sånt där som många har åtminstone en gång om året, vanligtvis sommartid i några sammanhängande veckor för att vila upp sig lite, hinna pyssla lite hemma, sova tills man vaknar utan väckarklocka, resa någonstans, eller kanske bara vara.
Jodå, jag har hört talats om semester, och jag har hört folk prata om att de behöver semester. Ja, för så är det. Man behöver vila upp sig från jobbet ibland och vara ledig. Så är det.
Fast det där gäller ju inte mig. Det gäller bara de som har ett riktigt jobb. Ett sånt jobb där du vet att du får jobba nästa vecka och nästa vecka och nästa vecka med. Ett fast jobb, en tillsvidareanställning.
Ett sånt jobb har jag aldrig haft. Fast jag har haft längre vikariat, och då har jag haft semester. Senast jag hade semester var i juli 2006. Det var riktigt skönt vill jag minnas!
September 2006 blev jag arbetslös, igen. När man är arbetslös tar man inte semester.
Att vara arbetslös behöver inte betyda att man inte jobbar. Nej så är det. Jag jobbar så mycket jag bara kan. Det är inte väldigt många dagar som jag inte har jobbat under min tid som arbetslös.
Just nu är jag inte arbetslös. Just nu har jag ett jobb, men det är ett tillfälligt jobb med ett slutdatum. På tillfälliga jobb med slutdatum tar man inte heller semester. Därför har jag jobbat hela sommaren, precis som jag även gjorde förra och förrförra året.
Sammanfattningsvis: Jag är trött, trött, trött, och jag BEHÖVER semester!!!
Är man välkommen i kyrkan utan plånbok?
Jag är inte någon van kyrkobesökare, men de senaste åren har jag faktiskt varit på gudstjänst några gånger, vilket jag tycker har varit hyfsat trevligt så när som på en sak. Nämligen kollekten.
Jag tycker det är jättebra med insamlingar av olika slag, så länge de är frivilliga. Och visst antar jag att även kollekten i själva verket egentligen är frivillig. Jag bara menar att den kanske inte riktigt känns och upplevs som frivillig när man sitter där i kyrkbänken och kollektpåsen uppmanande och krävande passerar under näsan på en.
Alla andra lägger i pengar, så givetvis gör jag likadant, utan att ens fundera över om jag egentligen vill ge pengar dit kollekten råkar gå just idag. Jag bara gör vad som förväntas av mig. Eller vad jag tror förväntas av mig.
För så är det bara. Man lämnar kollekt i kyrkan. Så har det alltid varit.
Frågan är hur många som lämnar kollekt för att de känner att de faktiskt vill bidra med en slant, och hur många lämnar kollekt för att det känner sig tvugna?
Jag tror att de flesta inte ens tänker på att det finns ett val i frågan. Man bara gör det.
Summan av kardemumman = Har man inga pengar, kan man inte gå till kyrkan.
Åtminstone skulle då inte jag göra det.
Lite synd kanske.
Något jag inte riktigt förstår... hm.
Allt detta kan man enkelt läsa sig till på polisens egna sida.
Vad är det då alla småkillar i 10/12-årsåldern springer runt och smäller???
Endera är det jag som inte fattar särskilt mycket om dessa saker, eller också finns det väldigt många föräldrar som inte bryr sig ett dugg om att det är fullkomligt olagligt att både köpa fyrverkerier åt sina barn och att låta barnen använda dem.
Man kan dessutom fråga sig om de inte förstår eller bara inte bryr sig om orsaken till att vi har åldersgräns på fyrverkerier. Det händer faktiskt att folk skjuter av sig både fingrar och händer.
Men vad vet jag?
Det kanske är värt det???
Flumskolan
"Flumskolan" ska bort, anser Jan Björklund.
Hur ska då det gå till kan man fråga sig.
Jo, bland annat genom mer och tidigare betyg. Följande kan läsas på folkpartiets sida:
"Betyg handlar om att synliggöra. Elevens resultat blir tydliga för såväl eleven själv som dennes föräldrar. Visst kan ett dåligt betyg upplevas som negativt, men det gör det också uppenbart att extra stöd måste sättas. Och ju tidigare som stödet sätts in, desto bättre för eleven."
Jo, förvisso. Men behövs det verkligen en "dum-stämpel" på ett papper för att sätta in extra stöd?
Min son går i tvåan, och redan i ettan satte man in extra stöd åt honom för att han har svårt för att både läsa och räkna. Och tänk, det klarade man av utan att ge honom ett dåligt betyg på papper.
Jag såg igår Jan Björklund på tv där han hävdade att:
"Vi skapar nu en skola som kommer att vara allra bäst för de barn som egentligen har det svårast. De barn som föds i privilegierade hem, de klarar sig i den skola vi har idag."
Det är ju också en tanke. Min tanke däremot är att de barn som har det svårast i skolan blir inte mer motiverade av att få ett dåligt betyg. Det bekräftar ju i stället att de är dåliga och tanken blir då: Varför ens försöka. Jag har ju redan fått min stämpel att leva upp till.
Jag tror att uppmuntran och bekräftelse när man gör något bra är mycket mer motiverande.
