Ett ljus för Engla.
Idag har Engla från Stjärnsund varit försvunnen i en vecka.
Jag gör som många andra bloggare och tänder ett ljus för Engla och hennes familj, och hoppas att hon snart hittas.
Jag är sockerberoende.
I Sverige har det tidigare funnits ett behandlingshem för sockerberoende. Tyvärr tvingades det lägga ner för några år sedan.
Behandlingshemmet drevs av Bitten Jonsson som själv har tagit sig ur både alkohol- och sockerberonde. Hon hävdar också att det är mycket tuffare att vara nykter sockerberoende än nykter alkoholist. Alkohol går ju att välja bort helt och hållet, men äta måste vi ju alltid göra.
Jag är själv sockerberoende, och har så varit i princip så länge jag kan minnas. Fanns det inga kakor i skåpen när jag var barn så åt jag kakor ur frysen, eller så gjorde jag kaksmet eller kokade kola, eller chokladbollssmet som gömdes och åts upp på rummet.
Jag har även varit rökare, men lyckades sluta när jag väntade Vilgot, har heller aldrig börjat om, utan har hållt mig rökfri i nio år om en månad. Under korta perioder har jag även lyckats sluta med socker, men nånting får mig alltid att trilla dit igen.
Eftersom Bitten Jonnson Center inte längre finns, (vilket jag annars gärna hade uppsökt) så är det väl bara att kämpa på själv då.
Igår lyckades jag i alla fall för första gången på länge ta mig igenom hela dagen utan socker. Det har inte hänt sen nån gång i november, eller möjligtvis början på december.
Känns bra, men i huvudet snurrar det runt massa bilder på kladdkakor, chokladbollar, sockerkakor m.m.
Mykoplasma... kanske.
Idag var jag till farbror doktorn. Jag vet egentligen inte riktigt vad jag fick för dom. Han tog mykoplasma-prov, halsprov och snabbsänka. Sen sa han att proverna såg bra ut fast mykoplasmaprovet var inte klart, men han skrev i alla fall ut medicin. Inte vet jag om han bara bestämde utan provsvaren att jag hade mykoplasma i alla fall. Jag fattar ingenting, inte frågade jag heller dum som jag är. Jag blev bara glad över att få medicin och förhoppningsvis få bli frisk nu.
Väskan är inhandlad!
Det bästa av allt var att Kim hittade skor! På typ 3 minuter. Det hör inte till vanligheterna, så jag skyndade mig att betala dem innan hon skulle ångra sig. Men hon verkar fortfarande nöjd med dem.
Magnus Uggla har "torkskräck"!
Let's dance
Nu är det helt klart de två bästa kvar. Ska bli kul att se finalen. Själv håller jag på Tony, men blir inte besviken om Tina vinner heller. Tycker de är jätteduktiga båda två.
Pengar, pengar.
Hade jag bara bråkdelen av deras löner kunde jag handla en hel del. Som det är nu får man nöja sig med att titta och drömma. På favoritsaker.se hittade jag en jättemysig vattenkanna i plåt. Lampan skulle göra sig väldigt bra över mitt soffbord.
Sjuka rikstadsledamöter
Rikstadsledamöter jobbar (eller är i tjänst) 365 dagar om året. Om/när de blir sjuka så ska de enligt regler de själva skapat, sjukskriva sig första dagen. Även om det är en lördag eller söndag. Många av dessa ledamöter har beskrivit på sina bloggar att de varit sjuka (både influensa och magsjuka) och till och med varit tvugna att ställa in vissa uppdrag och möten de haft inbokade, men har de sjukskrivit sig? Nejdå, det har de inte! Då skulle de ju få en karensdag och förlora en massa pengar.
Jag antar att de inte har råd med det. Till skillnad från oss lågavlönade och arbetslösa som ska ha råd med både det ena och det andra.
Ikväll håller jag tummarna för att bonden åker ur Let´s Dance.
Kyckling och fjäderhysteri
Jag fattar inte hur folk orkar hålla på och pynta och ställa fram en massa påskpynt bara för att några dagar senare behöva städa undan alltihop.
Jag avskyr påskpynt, vilket de flesta i min omgivning har förstått vid det här laget. Trots det var min mamma tydligen tvungen att inhandla en liten höna till mig för ett tag sen. Hon ursäktade sig lite när hon överräckte den och sa att hon var medveten om min avsky för dessa ting, men hon hade inte kunnat låta bli denna höna som hon tyckte hörde hemma i mitt kök. Så, jaja. Den fick bo kvar, och efter att ha umgåtts i några dagar och lärt känna varandra så måste jag säga att vi kommer riktigt bra överens, Hönan Hillary och jag. Men hon har fått stränga order om att inte dra hem några kompisar. För då åker både hon och kompisarna ut med huvudet före.
önskar Hillary och jag.
Utrotningsförslag efterlyses.
De är rackarns små, men det vimlar av dem hemma hos mig. De måste föröka sig värre än kaniner! Tur att de inte surrar i och för sig, men de lyckas ändå rätt bra med att driva mig till vansinne.
Jag blir galen på blomflugorna!!
En var nyss in i näsan på mig och rota. Ha ha, hoppas han blev smittad av min förkylning, och smittar ner alla sina kompisar så att de dör allihop.
Utrotningsförslag mottages annars tacksamt.
Pratande gris.
Popcorn
Själv har jag aldrig tyckt om popcorn, så i ärlighetens namn så poppas det nog i genomsnitt inte ens en gång om året i vårat hem. Hur som helst så gillar ungarna popcorn, så ikväll hade jag lovat dem att poppa.
Lägg popcornpåsen på en mikrougnsäker tallrik står det på påsen. Precis vad jag gjorde sist jag poppade, men när jag öppnade mikron hade tallriken gått i två bitar! Det måste ju ha varit en spricka i den sen förut tänkte jag och tog en likadan tallrik i dag med.
Gissa vad som hände.
Nästa gång köper jag färdigpoppade popcorn!
Fredag och Let's dance
Ha en trevlig helg!
Melodifestivalen
YES!!!
Carola ute ur leken!
Nordman vidare.
Skitbra tycker jag.
nya skor
Idag efter jobbet så skjutsade jag Vilgot till Avesta. Han skulle träffa Mormor där för att följa med henne till badhuset. Det passade bra eftersom Kims pass ändå skulle hämtas. Polisen har dock bara öppet till kl. 15.00 och Vilgot skulle inte träffa Mormor förrän kl.17.00. Alltså var vi tvungna att fördriva tiden genom att strosa runt i lite affärer.
H&M först. Där hittade vi ett par badshorts till lille herrn. Vanliga badbyxor duger tydligen inte längre.
Sen tog vi en fikapaus. Vilgot fikade macka, chokladboll och jos, och jag tog en kaffe och chokladbiskvi. Efter fikat knallade vi bort till Hemtex och kollade efter svarta fransgardiner i panelmodell. De hade alla möjliga färger, men inte svart, så jag tröstade mig genom att köpa lite soffkuddar istället.
Eftersom klockan tickade väldigt sakta så gick vi in i skoaffären. Inte för att jag skulle köpa några skor, men man kan ju alltid bara titta. Trodde jag!
Direkt till höger inne i affären stod dem och tittade bedjande på mig. Jag lovar att jag hörde "ta med oss hem, låt oss få bo hos dig".
Nåja, man kan ju alltid bara prova dem och ställa tillbaka dem på hyllan sen. Trodde jag!
Väl på fötterna så bönade och bad de ju ännu mer! Jag försökte verkligen ignorera dem, men det var lönlöst. Det var bara att gå till kassan och betala och ta dem med hem. Så nu bor dem hos mig och jag hoppas verkligen att de kommer att trivas!
I fäders spår.
Soptunna på vift.
Trädgårdsdrömmar
Jag har börjat längta som bara den till vår och sommar. Det är något nytt för mig. Tycker bäst om höst och vinter och brukar inte längta till varmare tider. Men i år är det annorlunda. I år har jag ju min alldeles egna lilla trädgård. Så medan det fortfarande är vinter och lite snö kvar ute så drömmer jag mig bort till sommaren och planerar och fantiserar om vad jag ska plantera och odla i min lilla trädgård. Den är ju inte stor men lite ska jag väl få plats med i alla fall.
För många kilon.
Snorig helg.
Öppet hus på ungarnas skola missade jag helt. Hade givetvis tänkt infinna mig på skolan, men när jag vaknade lördag morgon var det totalt otänkbart att stiga upp och åka dit. Jag var alldeles för febrig och trött. Nu börjar jag i alla fall så smått känna mig piggare igen. Ska dricka en kopp te med honung nu och sen krypa till kojs. Hoppas på att vara helt frisk i morgon.