Eller är det kollekten som är själva syftet med gudstjänsten?

Jag är inte någon van kyrkobesökare, men de senaste åren har jag faktiskt varit på gudstjänst några gånger, vilket jag tycker har varit hyfsat trevligt så när som på en sak. Nämligen kollekten.

Jag tycker det är jättebra med insamlingar av olika slag, så länge de är frivilliga. Och visst antar jag att även kollekten i själva verket egentligen är frivillig. Jag bara menar att den kanske inte riktigt känns och upplevs som frivillig när man sitter där i kyrkbänken och kollektpåsen uppmanande och krävande passerar under näsan på en.

Alla andra lägger i pengar, så givetvis gör jag likadant, utan att ens fundera över om jag egentligen vill ge pengar dit kollekten råkar gå just idag. Jag bara gör vad som förväntas av mig. Eller vad jag tror förväntas av mig.
För så är det bara. Man lämnar kollekt i  kyrkan. Så har det alltid varit.

Frågan är hur många som lämnar kollekt för att de känner att de faktiskt vill bidra med en slant, och hur många lämnar kollekt för att det känner sig tvugna?

Jag tror att de flesta inte ens tänker på att det finns ett val i frågan. Man bara gör det.

Summan av kardemumman = Har man inga pengar, kan man inte gå till kyrkan.
Åtminstone skulle då inte jag göra det.

Lite synd kanske.